Bandy

Begriper egentligen inte varför, men jag älskar verkligen Bandy. Det är inte riktigt logiskt med tanke på att sporten bedrivs under en tid på året då jag helst håller mig inomhus i värmen. Tar endast promenader runt älva' då och då för att röra på mig och få frisk luft. Men vintern har den egenskapen att det är kallt vilket gör att man måste ta på sig en hög med kläder när man ska ut. Somliga höjer säkert sin röst nu och påpekar att det sällan är någon större skillnad på den svenska sommaren och den dito vintern. Sådant gnäll är endast ett tecken på svår bitterhet anser jag, sommaren är skönast.

Jag kan inte påstå att jag springer på bandy så fort jag hinner. Det blir när det passar liksom, men jag både fryser och njuter så gott som varje gång. Njae, inte alla gånger faktiskt...

Annandag jul är en klassisk bandydag. Då är det för många en tradition att gå på bandy medbringande portfölj med glögg och pepparkakor. En annandag jul för några år sedan fick jag för mig att se någon annan match än det traditionella derbyt mellan Falu BS och Sandvikens AIK. Jag sonderade spelprogrammen och upptäckte att Lesjöfors IF skulle möta Slottsbrons IF på klassisk bandyis i östra värmland. "Baronerna" mot "Blåtomtarna" klingade gammalmodigt och härligt i mina öron så jag for iväg, glad i hågen, med ganska gott om tid och tur var väl det. Framme i Lesjöfors visade det sig att vädrets makter tvingat arrangörerna att flytta matchen till Filipstad. Jag finner det något obegripligt att man anlagt konstfrusen bandybana i en stad där sporten inte alls är lika stor som i Lesjöfors. Nåväl, tiden var nu knapp, skulle jag hinna till Filipstad?

Något försenad, jag lyckades inte hitta arenan på en gång, anlände jag till matchen som redan hade börjat och det stod 4-1 till Lesjöfors IF. Jag muttrade något irriterat när jag betalade in mig men köpte också en varm korv med mycket senap och så var humöret lite bättre igen.

Ett underläge med tre mål tar inget lag ikapp. Matchen var körd liksom. Men si där hade jag fel, och många med mig på läktarna. Slottsbron gick både ikapp och förbi och vann till slut den underhållande matchen.

Jag hade fått min bandyhunger mättad. Men jag skämdes lite när jag åkte hem. Hamna i Filipstad på annandag jul, 17 mil hemifrån, vad var det för mening med det? Kunde jag inte lika gärna stannat hemma... Jag beslutade mig för att inte berätta för någon utanför familjen om min resa i Baroner och Blåtomtars rike. Inte ett ljud, förrän nu.