Entombed

Jag var naiv nog att tro att jag var allsidig i min musiksmak. I går kväll fick min självbild en ny käftsmäll.

Under Peace & Love-festivalen här i stan jobbade jag igår som scenvakt vid en scen för Stora Tuna IK:s räkning. Det hela gick ut på att tio av oss var placerade i utrymmet mellan scenen och publikhavet. Vi stod där för att se till att publiken hade det bra, gav dem vatten och hjälpte någon över staketet som höll på att bli klämd av trycket bakifrån. En ny och spännande upplevelse för mig.

I går kväll spelade bland andra Entombed på "vår" scen och jösses vad det lät. Mitt numera korta hår flaxade som om jag satt framför en fläkt och tröjan fladdrade av ljuddraget. Det var svårt att stå stilla eftersom basdunket gjorde att man "studsade" runt centimeter för centimeter. Det var inte så mycket publik på spelningen, men de som var där rockade loss å det vildaste. I publikhavets mitt bildades en ring där folk dansade/skuttade/bråkade/slogs och de som stod längst fram headbangade så det stod härliga till. Dessa hårdrockare verkar vara ett tåligt släkte. Det vara bara en stackare som behövde hjälpas över stängslet och plåstras om då hans piercing lossnat. Jag såg honom ligga i sjukvårdstältet lite ynkligt, men jag vågade inte fråga var piercingen suttit.

Musiken?

Nä, fy...