Att vara nöjd är för mig ett mål. Jag vill finna ett tillstånd i livet då jag känner mig nöjd med det liv jag lever och de handlingar jag begår. Jag anser att det finns ett värde i att inte hela tiden sträva efter något annat.
En del människor menar att man hela tiden måste sträva efter något för att nå framgång och utveckling, de säger således att det finns ett värde i att sträva efter något annat än det de redan har. Att leva sitt liv så att man hela tiden har en morot, något man vill uppnå, skapar enligt dessa människor utveckling och livskvalitet.
Det viktiga i den här monologen är att betona ordet nöjd. Som i betydelsen: se värdet av det man har och uppskatta det trots små brister. Den som hela tiden vill ha något nytt, något annat, strävar naturligtvis efter samma målsättning som jag, nämligen att bli nöjd. Problemet är dock att den förstnämnde aldrig kommer att bli nöjd eftersom det hela tiden är något annat som eftersträvas.
Förväxla inte tillståndet nöjd med passivitet och inaktivitet. Att vara nöjd innebär för mig att jag tycker om det liv jag lever oavsett om det är ett liv i ständig rörelse eller om livet är mer tillbakadraget.
Det uppstår ibland missförstånd och oförståelse mellan personer med de skilda livsmålen. Jag har försökt förklara att jag är nöjd med att blogga då och då och har inga behov av att skriva fler artiklar i Aftonbladet eller andra tidningar. Likaså är jag glad åt den familj jag har och har aldrig haft några tankar på att skaffa ny fru som min kompis vd:n. Han påstod på fullaste allvar att tio år var max med en och samma kvinna. Längre tid tillsammans skapade ett statiskt förhållande, menade han. Tydligen för jobbigt att bearbeta så han fortsätter att sträva efter nya och, naturligtvis, yngre och yngre kvinnor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar