Ryttare

Norr Amsbergs Ridklubb anordnade i lördags en Prova-på dag där vem som helst fick sätta sig på en häst och antingen skritta eller trava runt ridbanan. Efter mycket tjat från omgivningen, ridlärare, styrelsemedlemmar och barn klev jag upp på klubbens största häst, Noppe. De hade faktiskt inte behövt tjata så mycket, jag tycker det är kul att rida och skulle gärna göra som min yngsta jänta, ta ridlektioner varje torsdag, om det inte vore så dyrt.

Under en kort period i min ungdom red jag ute i lerbäckens ridhus. Det var skolan som hade "Fritt valt arbete" där man fick välja bland annorlunda ämnen, tror det heter "Elevens val" numer. Flera av mina tjejkompisar red och jag tyckte väl att jag också kunde prova när det nu fanns en chans. Ett antal av mina pojkkompisar var inte så imponerade att jag valt något så tjejigt som ridning.

Det är ändå 30 år sedan jag red i någon allvarlig mening och det var därför lite pirrigt att sitta upp på Ardennern Noppe. Han är rätt stor. Vi började med att skritta runt ett par varv innan jag tyckte att jag ville försöka något annat och lyckades faktiskt få Noppe i trav. Hade det inte varit för att det fanns fler människor och hästar på ridbanan just då hade jag försökt sätta honom i galopp också. Förmoligen hade jag inte klarat det, men jag skulle vilja ha försökt i alla fall.

Att rida är som sagt ganska kul, men att göra hästen klar innan ridningen, borsta, rykta, kratsa och sådant verkar inte alls så kul tycker jag. Inte heller att ta bort bajset i båset efter hästkraken.