"Kråka" var en habil fotbollsmålvakt på åttiotalet. Han stod i mål i ett lag i mellersta dalarna som under några säsonger gjorde oväntat bra i från sig i de lägre divisionerna. Alla var förvånade. Det var kanske tack vare "Kråkas" goda målvaktsspel det gick så bra, vad vet jag.
Något som kännetecknar alla målvakter i alla sporter är att de ofta är mer eller mindre galna. Man måste kanske vara det för att ställa sig i mål och stå ivägen för motståndarnas försök att skjuta en sönder och samman. "Kråka" var inget undantag, han hade en personlighet utöver det vanliga, tyckte om att synas och höras. Råkade han släppa in ett mål så inte var det hans fel, han skällde konstant ut sina stackars försvarare, gapade och skrek.
Mot slutet av en match, de ledde med 8-0 och "Kråka" hade gapat, skrikit och levt rövare som aldrig förr, tröttnade en av hans mittbackar. När han fick bollen med några få minuter kvar att spela, vände han sig helt sonika om och drog på ett kanonskott som smet in bakom en mycket förvånad och för en gång skull tyst målvakt. När "Kråka" öppnade munnen för att börja skälla sade den nyblivne målskytten lugnt och behärskat:
- Du ska fan inte få hålla nollan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar