Vi var nätt och jämt 18 år fyllda när jag och Håkan reste till Kanarieöarna för att sola, bada och ha kul. Som två nyutsläppta hästar på grönbete försåg vi oss av det digra nöjesutbudet på den spanska ön bland mängder av turister. Så värst mycket sol blev det aldrig eftersom vi oftast sov långt in på eftermiddagarna, trötta av alla nattliga upptåg och dränkta sorger.
... och Gud må förlåta mig somliga synder.
Vi hade träffat en Stockholmare som utforskade nöjesutbudet på egen hand. Vi hängde på honom i tron om att han visste vart man skulle gå och vad man skulle göra. Som Stockholmare plägar var det mest snack och han hade inte heller en susning om var de bästa krogarna eller diskoteken låg. Vi irrade omkring natt efter natt och otaliga var de inkastare som lyckades lura i oss att på just det här diskoteket var det världens hålligång. Vi blev lika lurade varje gång men under tiden hade vi faktiskt ganska kul.
Ett ställe beskrevs som "Topless bar" och dit blev vi inkastade en kväll. Förmodligen var det inte så svårt att kasta in oss med detta löfte om kvinnlig f'ägring. I mörkret en trappa ned betalade vi dyrt för våra drinkar som blev fler och fler, men några "tuttar" såg vi inte till. När så en medelålders kvinna, förmodligen runt 25 år men medelålders i våra ögon, klev upp på scenen och började sjunga tröttnade er bloggare. Med glaset höjt, stärkt av de dyra dropparna, förkunnade jag högt och tydligt två av de få ord jag kunde på spanska.
- No comprender*!
Den skönsjungande kvinnan gav mig en blick som säkert dödat både tjurar och matadorer men fortsatte lugnt sin aria.
Två skålar senare, hon sjöng på samma spanska melodi, började hon sakta och stillsamt dra i axelbanden på sin klänning. Stimmet runt vårt bord la sig i takt med att hennes klänning fortsatte nedåt. Hon gungade förföriskt på höfterna samtidigt som hennes röst nu viskade fram tonerna av den spanska balladen. När hennes ena bröst blottades satt det tre ynglingar från Sverige vid ett bord knäpptysta och stirrade med ögon stora som tefat. Ingen av oss vågade blinka. Efter en kort stund närmade sig sångerskan, som nu var oerhört vacker, vårt bord. Hon stirrade mig djupt i ögonen, böjde sig fram och höll förföriskt om sitt ena blottade bröst och ställde frågan:
- Comprender?
Jag var torr i munnen, bortgjord som en tolvåring och jag kunde inte annat än nicka ivrigt och viskande svara:
- Si, si... comprender.
* comprender - förstå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar