Den lilla isbjörnsungen var ute och gick med sin mamma. Som alla barn var den vita nallebjörnen mycket nyfiken och ställde ideligen frågor till sin kloka mor.
- Mamma!
- Ja, min son
- Är jag en isbjörn?
- Ja, min son, du är en isbjörn
Gossen nöjer sig med svaret... en stund.
- Mamma!!
- Ja...
- ÄR jag en isbjörn?
- Ja, det är du!
Muttrande går mamma några steg före sin förvirrade son. Han försöker låta bli att fråga, men kan inte hålla sig längre.
- Mamma!!!
- Ja, vad är det nu då?
- ÄR jag verkligen en isbjörn?
- JA! Du är en isbjörn... varför tjatar du om det hela tiden?
- Jag fryser så...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
*ler*
Skicka en kommentar