Roker Park: Harpo

Känner mig väldigt nostalgisk just nu av någon underlig anledning. En låt fladdrade förbi på radion och jag skruvade omedelbart upp volymen. Det var min barndomsidol Harpo som sjöng den gamla hiten Moviestar och jag skrålade och sjöng för mig själv i bilen.

På sjuttiotalet fastnade jag för Harpos leende och tog honom som idol. Men jag hade faktiskt hört hans låtar innan jag såg honom och tyckte att låtarna var bra, så jag gick inte på utseendet. Redan hans första singlar blev något av hits, minns med glädje låtar som Honolulu och Sayonara. De spelades ganska ofta på diskot i Matjesgården på tidigt 70-tal och jag var där med kompisar, dansade med Kerstin, hånglade med Ingela och nobbade Marie. Inte konstigt man blir nostalgisk när man tänker på vilka minnen låtarna för med sig. Andra låtar som gick varma på den tiden var Ballroom Blitz med Sweet, Can the Can med Suzi Quatro, Dark Lady med Cher och Get down and get with it med Slade.

Såg faktiskt Harpo "live" vid flera tillfällen. Första gången var speciell. Folkets Park i Borlänge, mamma och kompisen Göran följde med, när ridån gick upp och Harpo började sjunga kände jag något i bröstet jag inte skulle känna förrän jag stegade in på Roker Park i Sunderland första gången. Efter konserten fixade mamma så att jag och Göran fick komma in bakom scenen och säga hej till idolen. Då var jag lycklig. Showen på Barnens dag i Vansbro var också lite speciell för Harpo svängde med sin käpp så vilt att han lyckades krossa en lampa så det blev glassplitter på golvet där han skuttade omkring barfota. På Orrskogens utescen i Malung något år senare var Ted Gärdestad med på turnen och jag upptäckte en ny favoritartist.