Ännu ett jubileum att minnas. För 26 år sedan muckade jag från det militära. Jag gjorde lumpen i tio månader, fördelat på sex månader i Karlsborg och fyra månader i Skövde. Minns mestadels tråkiga saker från den tiden. Det var kallt, blött eller bara sådär urbota tråkigt så att man höll på att avlida.
Jag blev gruppchef, något jag kanske haft lite nytta av i mitt civila liv. Som ledare för unga fotbolltjejer till exempel. Låg alltså vid S2 i Karlsborg intill Vätterns västra strand. Det var väl i de trakterna Arn härjade 900 år tidigare. Jag var kryptör och således oerhört hemlig. Den mesta signaltrafiken skulle krypteras och det var helt okej att ha den uppgiften vid ett eventuellt krig. Vi var inte de som sprang i frontlinjen med bössa/mössa/mask utan vi satt oftast bekvämt i en skolsal eller på sin höjd i ett varmt tält.
Att skjuta saker har aldrig varit min tekopp. För det första är jag så förbannat darrhänt så det finns inte chans i världen att jag ska få siktet att ligga still så att jag kan klämma iväg det där skottet. En gång när vi skulle ha skjutövning sköt vi först några provskott för att kontrollera att siktet var rätt inställt på vapnet, inte knallpulverbössa, men nästan. Vi stod samlade vid våra tavlor efter att slängt iväg fem provskott och vår kapten gick runt och talade om att vi skulle skruva in siktet mera till vänster eller höja några snäpp. När han kom till min tavla tittade han på den länge, såg sedan på mig så länge att jag började känna mig obekväm. Sedan sa han uppgivet: Här är det inte vapnet det är fel på.
I Karlsborg fanns just inte mycket att roa sig med på fritiden. Förläggningen var den gamla fästningen vilket i sig var vackert. Utanför regementet fanns ett samhälle som var vana vid militärer. Vi stod inte högt i kurs hos allmänheten, speciellt som vi inte var från FJS, Fallskärmsjägarskolan. De pojkarna skojade man inte med hur som helst. Vi vanliga beväringar brukade roa oss på en pub som hette Gyllene örnen, men som vi döpte om till Rostiga gamen. Stället var varje kväll fyllt av 20-30 män som drack öl och trånade efter flickor. Inte sjutton gick flickorna dit, fattar man väl.
I Skövde var nöjesutbudet något större och flickorna tycktes ha förlikat sig med att ha tre regementen i staden. Husaren har jag för mig den populäraste puben hette, förmodligen revs den inifrån av värnpliktiga vid någon muckarfest.
"10 månader i Skövde, som ingen jävel behövde!"
26 år sedan och man minns ändå en hel del.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar